Namn: Anna Erlandsson
Ålder: 28 år
Gör: Arbetar deltid som sjuksköterska och pluggar textil design
Karriär: Naturvetenskaplig linje på gymnasiet, därefter direkt till universitetet och sjuksköterskeprogrammet
Bor: I hus
Familj: Man, hund, katter och skäggagamer
Hobby: Sömnad, klättring och utomhusaktiviteter
Favoritserie: Flight of the Conchords
Kuriosa om dig själv: Uppskattar brittisk humor och gillar att vara ute i dåligt väder!
Berätta lite kort om vem du är, var och hur du växte upp?
Jag är uppvuxen på landet på några olika orter i Småland. Vi flyttade mycket under min uppväxt och det finns inget ställe som jag känner mer för än något annat, förutom min nuvarande adress! Vi bor i ett lagom stort hus i ett mindre samhälle, min man, jag och djuren; en stor blandrashund, två katter och två större ödlor. Jag gillar livet i det lilla samhället och trivs väldigt bra med att bo i hus. Lägenhet och stadsliv har aldrig varit något för mig. Det är vårt första egna hus, och vi har gjort en hel del mindre renoveringar själva. Jag är händig och pysslig, och när jag inte är i skolan, på jobbet eller ute sitter jag i min ateljé och håller på med något projekt. Det kan vara allt från sömnad till smyckestillverkning till scrap booking, men mest är det textila projekt. Jag går för närvarande en tvåårig utbildning i klädsömnad, och önskar kunna satsa lite mer på det i framtiden.
Hur ser din karriär ut och varför valde du att utbilda dig till sjuksköterska?
Jag gick naturvetenskapligt program på gymnasiet och sökte därefter direkt in på sjuksköterskeprogrammet på universitetet. Jag kommer från en akademisk familj och att studera vidare efter gymnasiet var alltid en självklarhet. Att det blev just till sjuksköterska var inte heller någon tillfällighet, jag har alltid varit en som tar hand om andra och sjuksköterskor finns det alltid behov av, så det kändes som ett tryggt val. Efter examen jobbade jag inom psykiatrin i tre år för att sedan jobba inom primärvården i fyra år. Sedan bestämde jag mig för att ta ett jobb-uppehåll och satsa på mitt största intresse: sömnad och textil design. När jag hade pluggat en och en halv termin kände jag att jag saknade jag mig själv som sjuksköterska och ville börja jobba timmar. Då sökte jag jobb på Sjuksyrra AB.
Vad tycker du är det bästa med ditt jobb som sjuksköterska?
För mig är det bästa med att jobba som sjuksköterska är att jag kan hjälpa till, att jag har kunskapen att kunna göra något för någon annan. Jag gillar också att det är så stort, att det går att jobba med så mycket olika saker och att, om en vill, kan en utvecklas hela, hela tiden! Jag tycker verkligen om att lära mig nya saker och som sjuksköterska på Sjuksyrra AB har jag verkligen den möjligheten.
Vad är det som gör dig till en bra sjuksköterska, vad drivs och inspireras du av?
Jag har en väldigt stark känsla för allas lika värde och en stor respekt för personers olika subjektiva upplevelser, det tror jag gör mig till en bra sjuksköterska från patienters sida. Från kollegors sida är det nog en uppskattad egenskap att jag är glad, nästan jämt, och har inställningen ”Självklart kan jag göra det!” när någon ber om hjälp. Jag drivs mycket av min vilja att skapa bra upplevelser för den person jag har omvårdnad av. Även om det är ett moment, tex att ge en injektion, jag gör flera gånger om dagen, kanske det är den första eller enda gången för personen och det behöver en ha respekt för.
Hur kom du i kontakt med Sjuksyrra AB och varför är det ett bolag som passar dig?
Jag kom i kontakt med Sjuksyrra AB via arbetsförmedlingen när jag letade efter tim-vikariat att ha bredvid mina studier. När jag ringde upp fick jag ett fantastiskt bemötande och det snappades genast upp att jag gillar snabba ryck, vilket också en anledning att det passar mig så bra, det går snabbt och smidigt och allt sker via telefon och epost, inget krångel helt enkelt!
Varför har du valt att arbeta som bemanningssjuksköterska?
Jag vill ha möjligheten att välja var, när och hur mycket jag vill jobba i olika perioder. Jag vill kunna vara ledig när jag själv vill och kunna välja arbetstider som passar mig just nu. Jag tycker att det är så lärorikt att gå runt på olika avdelningar och jag känner att jag utvecklas maximalt på det sättet.
Beskriv de största skillnaderna med att arbeta som sjuksköterska för ett bemanningsföretag jämfört med att arbeta som anställd på en avdelning.^
De största skillnaderna är att du som bemanningssjuksköterska inte har något fast schema, utan väljer de pass du vill jobba utifrån de pass som är tomma. Jag vill inte jobba dagtid, så då väljer jag kvälls- och nattpass istället. En annan stor skillnad är att du får jobba med all personal. Om du är fast anställd så har du kanske en grupp eller ett lag som du jobbar med, men som bemanningspersonal får du jobba med alla, vilket jag tycker är roligare och mer stimulerande. Att du inte deltar i avdelningssysslor som utvecklingsarbete, arbetsplatsträffar o dyl är också en stor skillnad.
Vilka utmaningar kan man stöta på som bemanningssjuksköterska?
Det kan vara lite svårt att snabbt komma in i olika arbetssätt på olika avdelningar på endast en introduktionsdag. Att hitta i alla förråd och bland läkemedel i olika läkemedelsrum med olika system är min största utmaning! De första dagarna på en ny avdelning eller en ny arbetsplats letar jag efter saker!
Hur tror du framtidsvisionen ut som bemanningssjuksköterska?
Så länge landstingen inte tar stora tag i de frågor och möter de krav som sjuksköterskor har på lön, semester, schemaupplägg, arbetstider, personaltäthet med mera så tror jag att framtiden ser mycket ljus ut för bemanningssjuksköterskorna. Det kommer alltid finnas behov av extra personal och timvikarier och där har (Sjuksyrra AB) överlägsna villkor. Jag tror att fler sjuksköterskor kommer söka sig till de företag som erbjuder dem det de vill ha. Det är ju olika från person till person, men för mig rör det sig om frihet; att kunna jobba mindre och kunna välja arbetstider själv.
Har du ett intressant/roligt minne från sjukvården som du kan dela med dig av?
Jag hade praktikplats på uppvaket när jag gick i termin 4. Det var en person där, som, när hon vaknade upp efter en höftoperation, låg och grät, mycket tyst och försiktigt. Jag gick bort till henne och sa, helt enkelt, ”jag ser att du gråter”. Hon berättade att hon var orolig och att hon saknade sina barnbarn, och jag sa egentligen ingenting mer. När vi några timmar senare hade gått med henne till vårdavdelningen tog hon tag i mig precis innan jag skulle gå och sa ”tack för att du såg mig. det gjorde så stor skillnad och det kommer jag alltid minnas”. Den händelsen har jag burit med mig varje dag sedan dess: att den, för mig pytte lilla, insatsen för henne betydde så mycket. Det är nog mycket den händelsen som gör mig till den sjuksköterska jag är idag också!